blev singel idag igen.. vi försökte igen men det funkade inte så vi beslöt oss för att gå vidare som vänner.. jag trodde att det var änklare att acceptera denna gången. men nu när natten kom så kommer svagheten. jag saknar dig, gråter för jag saknar dig. det värsta är att jag inte vill ringa och väcka dig igen, och att jag är hoss en kompis.. men just nu ligger jag i hennes soffa med datan och ska se på film och passar på att skriva av mig. klockan är 06.00 på morgonen. sov en liten stund strax innan 4 för så vaknade jag av panik och sa '' VAD ÄR KLOCKAN? JAG MÅSTE RINGA NU'' .. sen dess har jag inte kunnat sova en blund för att jag vill ha dig här, känna din närhet och att du ligger och kramar mig när vi sover. men det finns inget sånt kvar. nu är vi bara kompisar,men du ska veta att jag älskar dig och kommer alltid älska våran tid tillsammans, kommer aldrig kunna lämna dig. Jag vill ha dig kvar hos mig. det kommer svida som mest om någon annan får dig, att få se dig med någon annan.. Folk säger att det kanske är bäst såhär men de vet ingenting om dig och mig. Det som är bäst r att få ha dig i mitt liv i alla lägen, när jag vill gråta,skratta,busa ja.. allt helt änkelt.. du var är det ända jag behöver<3