Jag sitter och tänker lite.. och kommer på allt som jag inte borde tänka på.. Jag saknar en tid i mitt liv, det är med dig. min andra halva. vart tog den vägen..? Jag vet inte, det sa bara poff så var vi som främlingar.. Jag har ingen aning om vad som hände, antar att du växte ifrån mig eller någonting.. jag vet inte. men jag saknar dig men jag accepterar att de hänt och lever mitt liv ändå.. Jag har det ganska bra, men med dig skulle det vara dubbelt så mycket bättre.. Men men. nu är de som det är..

nu ska jag försöka att sova, ensam inatt faktiskt, sjukt tomt utan älsklingen :(

Jag vet att alla tycker att det gick snabbt att glömma allt som hände med Anton och hur krossad jag blev. Ni tror säkert att jag tog Jonas bara för att jag kunde, Så är det ABSOLUT inte! Jag blev kär vid första ögonkastet, där utanför tempel.. de jag fick reda på var att du hette Jonas, Gick på tingvalla och var bästa kompis med en i min skola. Hela helgen satt jag och letade efter honom på facebook, på måndagen hittade jag honom. Jag kan inte beskriva min gläjde jag fick när han acceptera vänförfrågan. Efter det flöt allitng på och tillslut blev det vi! 12/12/12, de bästa som hänt mig, det menar jag verkligen. Jag har haft det så bra sen jag träffade dig jag mår bra med dig, du får mig att känna min älskad och se vad jag vill göra med mitt liv som jag var nära på att ge upp.. du kom som en ängel och räddade mig, du är min hjälte och jag kommer aldrig att släppa dig ska du veta älskling, Jag älskar dig mest, jag älskar allt med dig, dina kramar, pussar, på sättet du ser mig. Jag mår så bra när jag är med dig. Jag hoppas att du ser att jag älskar dig, och att även alla där ute kan förstå hur mycket jag älskar dig!